you're sitting on my chest

Dagens issue i The Mom Show: bör män kolla med sina fruar innan de bokar in grabbkvällar med sina kompisar?

ny frilla del två

Åkaj, här är lite nya bilder där jag inte ser lika mycket militant lesbianaktig ut:

tv-tips

Det absolut bästa och fjantigaste programmet på tv just nu är helt klart The Mom Show (tv4 plus, tidiga vardagseftermiddagar). Ett gäng kvinns och barnläkaren dr Dave diskuterar ämnen som huruvida pappor föds till att bli pappor eller växer in i rollen efterhand, lagar mat och stylar om mammor. Mycket käckt och könsstereotypt.

Serien beskrivs så här: "If Sex and The City was the single girl's guide to life, The Mom Show is the hip place to be for the latest "in" craze: being a mom."

hallå Anders

...90-talet ringde och ville ha tillbaka sin fleecetröja.

life is too short not to wear beautiful things

Jaja, det är väl ingen som är intresserad av mina smycken men jag slänger upp ett inlägg ändå.

Klocka på kedja - gammal som tillhörde mormorsmor en gång i tiden.
Clips - från secondhandaffär i Uddevalla.

saker jag slösar alldeles för mycket tid på

- slösurfa runt på olika bloggar och störa mig på alla fjantiga människor. Folk som är käcka, inte kan skriva och är allmänt ointressanta men ändå har massa läsare. Hur gör de?

- oroa mig. Jag måste sluta stressa upp mig för minsta lilla annars kommer jag dö i förtid. Problemet är bara att jag inte fattar hur man gör för att inte oroa sig.

- jag bryr mig alldeles för mycket om vad andra människor tycker. Man ska ju aldrig sträva efter att bli bekräftad av andra utan bara av sig själv bla bla men det är lättare sagt än gjort.

- shoppa. Seriöst, jag måste sluta köpa så mycket kläder och smycken och skor. Tror jag är uppe i typ 25 klänningar och 30 par skor nu. Och alla armband och halsband och clips som bara ligger i drivor och väntar på att bli använda. Kommersialismen har mig i sitt fasta grepp.

- vikt. Få saker retar mig så mycket som den förbaskade viktfixeringen som jag och 99 % av alla andra tjejer ägnar sig åt. Vem fan bryr sig egentligen om ens vikt? Vad fan spelar det för roll hur mycket man väger så länge det inte blir sjukt åt något håll? Varför är man så jävla dum i huvudet att man har en jävla idiotisk matdagbok på sin blogg fast man är helt normalviktig? Varför är vissa andra så fullständigt idiotiska att de säger att det är snyggare att vara heroin chic-smal än normalsmal? Kära popmorsa, jag kommer inte bli det minsta förvånad om din dotter får ätstörningar i framtiden. Varför i helvete ägnar man så förbannat mycket tid åt nånting som är så fruktansvärt onödigt? Fan vad fjantiga vi är. Fan vad sur jag blir på mammor som för över sina egna jävla viktnojor på sina barn. En av mina aupairkompisar i London berättade hur hennes aupairbarns kompis provade utklädningskläder och kom utspringande till köket där mamman satt och sa typ mamma mamma ta av mig klänningen för jag ser tjock ut i den. Ungen var tre år. Herregud fett lätt att hon kommer ha issues när hon blir stor.

Jag vet att det är förbannat svårt men varför kan man inte bara sluta bry sig och ägna sin tid åt viktigare saker? Shite vad jag tror man kommer se tillbaka på sitt liv när man blir gammal och bli förbannad över hur dum man var.

so I smile and try to mean it

Jag vet inte riktigt om jag ska tolka frånvaron av kommentarer om min nya friss som att folk tycker den är ful eller ej?

ny frilla

Klippte mig idag (på loserstället Uppströms i Uddevalla, 300 kr för en halvtimmes slarvig klippning) så nu ser jag ut som en blandning av en militant lesbian och buspojke:

fett lätt

att jag ska köpa Kate Moss-parfymen som tydligen ska lanseras nästa månad.

yippie kay-yay

Idag jobbade jag sista dagen på mitt kära servicehus. Inga fler gammelmansarslen att torka, inga fler sura gubbar som skäller och inga mer mediciner att dela ut. Frihet!

Resten av sommaren ska jag läsa fett mycket böcker, se sista säsongen av Coupling och åka till London och Stockholm.

Men jag kommer ju ändå sakna några av sötisgamlingarna. De var ju ganska rara ibland.