onsdag 19 januari 2011

coolt träd eller saker man bara ser i Lund (?)

I fredags när jag skulle till en fest i ett studentbostadsområde i Lund passerade jag det här trädet



där det hänger massa skor! Coolt tycker jag. Dålig kvalle på bilden men ni ser la några skor iaf? Hela trädet var fullt av dem, antagligen någon nollningsgrej.

tisdag 18 januari 2011

Dag 13 - Ett ögonblick

Den 15:e februari 2009 cirka klockan tolv ringer Karin till mig. Jag blir förvånad, Karin och jag brukar inte ringa varandra utan för det mesta ha sms-kontakt. När jag svarar hör jag att Karin låter spänd och hon frågar om jag sitter ner. Jag fattar att det är något som har hänt och en enda tanke far genom mitt huvud: Åsa. Nu har det hänt. Karin säger att Åsa har hoppat från en bro och jag blundar och frågar om hon lever och Karin svarar att nej, det gör hon inte. Jag får en sån där svindelkänsla, hela kroppen liksom gungar till och det känns som att jag faller och faller ner i ett bottenlöst hål. Jag gråter och Karin gråter och jag försöker förstå det ofattbara: att min vän Åsa, som jag känt sen jag var sex år, har tagit livet av sig. Efter flera år med diagnosen bipolär och många omgångar på psykavdelningen på sjukhuset orkade hon inte leva längre.

Jag blev inte förvånad över beskedet för jag visste hur dåligt Åsa mått i flera år men jag blev chockad. Det går inte att förbereda sig på hur det kommer kännas när någon försvinner ur ens liv och man så småningom inser att man aldrig kommer träffa den personen igen.

(Åsa, om du läser det här - jag hoppas du har det bra var du nu än är. Jag hoppas att du sitter på ett moln i himlen och tittar ner på oss som blev kvar och vakar över oss. Vila i frid. Jag saknar dig.)

måndag 17 januari 2011

Dag 12 - Det här får mig att må bättre

För några år sedan hade jag en så kallad litterär snuttefilt, dvs en bok jag ofta tänkte på och tröstade mig med när något i mitt liv var jobbigt. Boken jag använde heter Konsten att vara Ela av Johanna Nilsson. Jag älskade verkligen huvudkaraktären Ela och kände igen mig jättemycket i henne, vi reagerade ofta på samma sätt i många situationer. När jag mådde dåligt eller befann mig i en situation jag inte visste hur jag skulle hantera så tänkte jag "hur skulle Ela göra nu? Hur skulle hon tänka och känna?" och så kändes det lite bättre för jag fann tröst i att inte vara ensam i det jobbiga. (Det här låter kanske konstigt men det hjälpte mig.)

Nuförtiden använder jag mig inte så mycket av Ela men jag har några andra knep:

1. Prata prata prata! Det absolut viktigaste är att inte hålla saker för sig själv, man mår alltid bättre när man fått dela med sig.

2. Träna. Man ska icke underskatta den fysiska aktivitetens inverkan på det psykiska.

3. Gråta, om man är ledsen alltså. Det är jobbigt att gråta men det känns alltid mycket lättare efteråt.

onsdag 12 januari 2011

Dag 11 - Någonting som gör dig upprörd

Intolerans, dumhet och trångsynthet är nog något av det allra värsta jag vet (alltså hör inte sverigedemokrater till mina favoritpersoner direkt...).

Förtryck, orättvisor och könsroller. Barn som far illa. Människor som trycker ner andra.

Lite mindre allvarliga saker: när folk inte kan stava rätt. Ytlighet. När kaffet är slut på morgonen och jag är jättejättesugen på kaffe till frukosten.

Sen så kommer jag bli förbannad om jag inte får högsta betyg på den här skituppsatsen jag ska lämna in imorgon. Jag har lagt ner massa tid och möda så jag ska baske mig ha AB på den.

tisdag 11 januari 2011

Hårelände eller dagens i-landsproblem

Jag är som ni kanske minns besatt av mitt hår. I november köpte jag den här produkten, en hårinpackning som skulle få håret att växa fortare. Jag köpte den efter att ha googlat runt lite och hittat flera bloggare som tyckte att den funkade så jag trodde den skulle vara bra. Nu har jag använt upp hela burken och jag ser absolut ingen skillnad, gör ni?


November


Januari, två månader senare. Tycker till och med håret ser kortare ut på det här kortet. Wtf? Visserligen har jag varit och toppat håret emellan men ändå. Förväntade mig att den här inpackningen skulle göra att mitt hår växte flera centimeter men icke. Skithår! Det kommer aldrig att bli så långt som jag vill ha det. Bu-fucking-hu.

Dag 10 - Dina rädslor

Jag har lite klaustrofobi. Har haft det sen jag var åtta och när jag var yngre påverkade det mig ganska mycket men det gör det tack och lov inte längre. Numera tycker jag mest det är obehagligt att åka hiss och befinna mig på trånga utrymmen utan fönster men jag kan hantera det.

Jag har även fobi för sprutor (ska på läkarbesök på torsdag pga allergier och måste förmodligen ta blodprov. Kommer dö. Får panik bara av tanken på att jag ska dit, som tur är ska Sofie följa med och hålla mig i handen så då kanske jag överlever) och spindlar. Vidriga, äckliga kryp.

Jag är rädd för eld och djupt vatten och att inte kunna se botten när jag badar i havet. Tror att något havsmonster ska komma och dra ner mig under ytan och döda mig.

Jag är rädd för mörker och för att sova ensam. Känner mig jätteotrygg och tror att nån ska bryta sig in och i värsta fall våldta mig.

En rädsla jag har är att jag på ålderns höst ska se tillbaka på mitt liv och ångra saker jag gjort eller inte gjort. Jag vill inte bli missnöjd och bitter.

Jag är rädd för att en dag vara ensam utan några vänner eller någon familj men min allra, allra största rädsla är att något ska hända med Anders så att jag blir lämnad ensam kvar. Då går jag under.

måndag 10 januari 2011

sånt jag gör istället för att skriva på uppsatsen

kollar på vårkläder på HM. Det här vill jag ha:







bloggkomplex

Jag har komplex för min blogg. Jag vill att den ska vara cool, smart, snygg, rolig, tankeväckande, lagom personlig - allt det där som jag själv vill vara för övrigt - men jag vet inte hur jag ska få till det. Det finns mycket jag vill skriva om men inte riktigt vågar för att det kanske är för personligt men samtidigt så tycker jag själv att personliga bloggar är de bästa. Ofta när jag skriver har jag i bakhuvudet hela tiden vilka som kommer läsa det här; kompisar, folk från klassen, syskon, helt okända, hur kommer de reagera när de läser? Och så blir jag blockerad och får inte fram det jag vill säga. Frustrerande! Hur gör man?

Dag 9 - Det här är jag bra på

Jag har lätt för att känna empati och förstå hur andra människor tänker och känner och jag är duktig på att analysera människors beteende.

Jag är bra på att lära mig siffror och namn och har lätt för att komma ihåg ansikten - sånt som de flesta andra har svårt att minnas. Jag har olika konstiga lösenord till alla konton jag har och jag kommer ihåg de flesta i huvudet. Ser jag en ny sifferkombination en gång kommer jag oftast ihåg den sen och jag minns fortfarande en del klasskompisars från lågstadiet födelsedagar.

Jag är bra på att skriva (inte jättebra, men bra).

Jag är bra på att göra saker snabbt.

Jag hoppas att jag är en bra vän och flickvän men ibland tvivlar jag. Jag hoppas att jag uppfattas som snäll, omtänksam och lojal, för det är det jag strävar efter att vara.

Jag är rädd för många saker men duktig på att utmana mig själv och göra sånt jag tycker är jobbigt (jag hade t ex hissfobi i många år men för några år sen lärde jag mig att åka hiss, tycker fortfarande inte om att befinna mig i en hiss men numera kan jag hantera det. Det är för övrigt en av de bästa känslorna jag vet; när jag kommit över en djupt rotad rädsla. Jag känner mig helt oövervinnerlig!).

Jag tycker att jag har en god självkännedom och vet om mina fel och brister och försöker rätta till dem (däremot har jag svårt för när andra påpekar dem för mig, är inte så bra på att ta kritik).

söndag 9 januari 2011

Dag 8 - Mina dåliga sidor

Jag är konflikträdd, så rädd att jag brukar börja gråta om någon är arg på mig. Hatar att veta att jag gjort någon ledsen, arg eller besviken på mig. Att jag inte levt upp till mina krav på mig själv.

Jag har alldeles för kort stubin och blir jättelätt irriterad och får vredesutbrott jag inte kan kontrollera.

Jag stör mig oerhört lätt på andra människor av alla möjliga anledningar. Jag har också en tendens att vara dömande och nedlåtande mot andra (och mig själv).

Jag ger inte ofta komplimanger och jag själv har svårt att ta emot dem.

Jag stressar upp mig för småsaker.

Jag har för stort kontrollbehov.

Jag är osäker på mig själv, vilket leder till att jag har ganska lätt för att bli svartsjuk och avundsjuk, vilket i sin tur gör att jag har en tendens att bli missunsam och bitter.

lördag 8 januari 2011

Dag 7 - Detta ångrar jag

Det jag ångrar mest i livet är alla de gånger när jag inte trott på mig själv, inte stått upp för mig själv, inte respekterat mig själv. Jag har låtit andra trampa på mig och trycka ner alldeles för många gånger. Min dåliga självkänsla har förstört mycket för mig och jag önskar att jag kunde gå tillbaka i tiden och rätta till den. Jag tycker att jag får bättre självkänsla för varje år men det är ett bra tag kvar tills jag tror på och tycker om mig själv till 100 %. Den dagen kommer nog komma, så småningom. Det hoppas jag i alla fall.

fredag 7 januari 2011

Två nykomlingar

i min leopardsamling:



en party-ish väska som jag fick av mina systrar i julklapp samt ett datorfodral som jag köpte under mellandagsrean på BikBok. Görsnygga båda två!

Dag 6 - Din tro eller livsfilosofi

Jag tror inte på någon religion fast jag tror - hoppas - man kommer till himlen när man dör. Jag har ingen livsfilosofi men jag önskar att jag hade det. Ibland tycker jag livet är rätt meningslöst och då önskar jag att jag trodde på något som fick det att kännas mer meningsfullt. Jag tror inte på övernaturliga saker även om jag är en smula vidskeplig men däremot tror jag på ödet. Ibland i alla fall. Mest för att jag inte vill tänka att allt sker av en slump för då känns livet verkligen helt meningslöst.

Det viktigaste i livet är väl att älska och att älskas. Tror jag.

torsdag 6 januari 2011

Älska att folk skriver helt idiotiska saker och sen ursäktar det hela med att "men jag är feminist, det här är för att skydda tjejer". Men åh!

Det är inte feministiskt att skriva hur tjejer ska undvika att bli våldtagna (för det är tydligen vårt ansvar att se till att vi inte blir det. Suck.), feministiskt hade det varit att skriva hur killar ska bete sig mot tjejer.

Dessutom, den här s.k "manualen" handlar till största delen om hur man ska undvika överfallsvåldtäkter. Hur har Janouch tänkt att man ska undvika den allra vanligaste formen av våldtäkt, den som sker i hemmet, i en relation?

Jag blir så trött. Vi har alltså inte kommit längre än så här 2011, det är fortfarande tjejens "fel" om hon blir våldtagen. Det enda som är bra med sånt här skit är att jag blir ännu mer övertygad om vad jag vill jobba med i framtiden, dvs kvinnors rättigheter.

PS. som tur är finns det riktigt smarta människor också, UnderbaraClara till exempel, som skrivit det här inlägget apropå Katerina Janouchs inlägg.

tisdag 4 januari 2011

Dag 5 - Dina drömmar

Jag drömmer om att flytta utomlands när jag är färdig med min utbildning, kanske för att jobba på FN-kontoren i New York, Schweiz eller Kenya. Jag drömmer om att få jobba med något som jag verkligen brinner för, som gör att det är kul att gå till jobbet varje dag (annars har jag inte heller något emot att ha ett jobb jag kan göra hemifrån).

Jag drömmer om att få gifta mig med Anders, få barn, kunna köpa mitt drömhus och ha möjligheten att resa mycket.

Jag drömmer om att någon gång skriva en bok. Jag drömmer om att få Nobels freds- och litteraturpris (inte helt realistiskt kanske, men drömmar behöver väl inte vara realistiska?).

måndag 3 januari 2011

Dag 4 - Din bästa vän

(Fortsätter sakta men säkert med det här 30-dagar-projektet...)

Jag har två personer i mitt liv som står mig väldigt, väldigt nära, som vet i princip allt om mig, som jag alltid ringer/pratar med när jag mår dåligt (och när något bra har hänt), som får mig att må bättre och som alltid stöttar mig och tror på mig.

Den ena är Anders. Jag vet att jag kan säga precis vad som helst till honom och han förstår. Han fattar allt. Det är nog det allra viktigaste i en relation, att man förstår varandra, tycker jag. Det är därför vi passar så bra ihop, vi fattar hur den andra tänker. Anders är min största trygghet i livet och så länge jag har honom vid min sida känns det som jag kan göra vad som helst. Livet blir så himla mycket lättare att leva när Anders är en del av det.

Den andra personen är min vän Sofie, min partner in crime. Vi har inte känt varandra så länge, drygt fyra år, men det känns som vi varit kompisar hur länge som helst. Även med Sofie vet jag att jag kan säga vad som helst till Sofie och hon förstår. Alltid när någonting är jobbigt och jag pratat av mig med henne så känns det bättre. Vi är väldigt lika, tänker på samma sätt, reagerar oftast likadant på saker och ting. Vi kan vara jättejättedjupa med varandra och prata om jättejobbiga saker samtidigt som vi kan vara hur flamsiga och tramsiga som helst. Tillsammans är vi oövervinnerliga.

Jag är så tacksam över att jag har haft turen att få ha två bästa vänner. Många människor har tyvärr ingen i sitt liv som de skulle kalla sin bästa vän, och jag har två helt fantastiska personer i mitt liv som jag hoppas alltid kommer finnas där.

söndag 2 januari 2011

osmakligt

Någonting jag stör mig extremt mycket på i bloggosfären och på Twitter är vissa människors infantila, nedvärderande attityd gentemot andra. Det är inte coolt att kalla Lotta Bromé för "han", det är enbart taskigt, löjligt och barnsligt, Calle Schulman. Det är inte heller coolt att dissa och håna andra människors smak, stil och intressen som så många bloggare/twittrare gör eller skriva dolt elaka kommentarer om folks beteenden. Visst, jag ska erkänna att jag också känner för det ibland för det är ju så lätt att störa sig på andra och man plockar billiga poänger på att vara elak. Men det är just det - det är billiga poänger. Inte smarta, inte roliga - bara dumma, onödiga och osmakliga. Det är 2010 att hålla på och provocera bara för provocerandets skull.

Jul 2010

Julaftonen firades i Anders pappas sommarstuga. Elen slutade fungera precis när vi skulle laga mat så vi fick grilla köttet utomhus istället.




Det var kallt men jag var glad ändå.

På juldagen åkte vi till mamma och pappa. Här är deras ynkliga plastjulgran.


Sara & Schvensson.

På väg till mormor och morfar för att fika.


Fika-tajm.

Anders som valross.


Traditionsenligt festande hos Sebastian på juldagskvällen.

Det var den julen det. Massa fina julklappar fick jag också; yogamatta, halsband, TP deluxe, partyväska, pläd, Marc Jacobs-paraply och - nyckelring, sjal och massa annat. Very nice indeed.

lördag 1 januari 2011

NYE 2010

Hehe, råkade visst skriva ett fylleinlägg igår natt..... oh well, sånt som händer. Här är i alla fall lite pics från gårdagen som firades hos min kompis Sofias pojkvän:


Min nyårsstass: vit klänning från HM plus ett übercoolt halsband från Vero Moda.


Schkål!


Puss.


Jag och Eva när klockan slog tolv.

Idag är jag trött och lite bakis. Planerar inte att gör så mycket annat än gå till Willys och köpa nåt gött (= godis) och sen ligga i sängen hela dagen och kolla på Mad men säsong 4 (är helt hooked på den serien) och kanske någon hjärndöd film. Låter la ganska najs.

GÖTT NYTT ÅR!!!!!!!!!!!!!!!!!

2011 is here!!!!!! woho!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! första inlägget på det nya året!!!!!!!!!!!!

ja jag är liiiite full men förösker skriva koorrekt svenska ändå. går såd'r va????????

anders vill attt kjagt ska gooosa med honom nu. och jag vill lyssna på kent opc dricka pepsi max. ojojojojjoooooooooooo hur ska det gå?PPPPPP


nej nu rcäker det. hejdå. men hej 2011!!!!!!!!!! i love you already. we're gonna have so much fun!!!!!