Tjoho, jag fick upp foton! Nice, nice. Så synd att jag inte har en digitalkamera, kan ju inte uppdatera mitt liv in pictures då. Får låna Caisas, så kan jag visa lite blider från St Patrick's day. Med min fina hatt! Och trevliga irländare.
Idag är det faktiskt varmt här, trevligt med omväxling. Snälla, snälla, säg att våren faktiskt har kommit nu! Min fina vårjacka, mina fina vårskor med alldeles för höga, vingliga klackar och mina fina kjolar längtar ut.
Tänk att bebisar är så små! Verkligen, verkligen pyttesmå. Och alldeles mörka, ser ut dom de är solbrända. Och yttepyttesmå rynkiga händer, som om huden är alldeles för stor. Och fjunigt mörkt hår och världens sötaste lilla näsa...
Alldeles för mycket längtan. Och saknad. Och väntan. Inte bra alls. Babylängtan (jag vet, jag är alldeles för ung, men försök säga det till den biologiska klockan som tickar i 180), Anderslängtan (kan inte någon bara ta på mig? Ta min hand, håll om mig, lägg dig på mig. Nu, snälla), kompislängtan (varför, varför, måste det vara så svårt att hitta vänner?)... ibland tror jag att jag lever mitt liv i väntan och längtan på något annat. Något bättre. Som finns där, någonstans. Om jag bara väntar tillräckligt länge.
1 kommentar:
det är vi alltför många som gör...
Skicka en kommentar