Det händer inte ofta, men nu är det dags för ett seriöst inlägg här på bloggen.
En sak jag har funderat mycket på är klass. Till exempel, varför säger man arbetarklass? Som att människor tillhörande andra klasser inte arbetar. För att indikera att arbetarklassen inte har någon utbildning utan bara sitt arbete? För det är klart, finns ju inga människor i andra klasser som inte har utbildning. Oh nej. Vad menas egentligen med arbetarklass? Ofta så pratar man om arbetarklass som att det är den klass med sämst inkomst och minst pengar - skitsnack. Gruvarbetarna uppe i - ja, ver det ju var - som tjänade 27000 och ville ha 32000, ja stackars dem! Varför inte bara kalla det låg-, mellan- och höginkomsttagare istället? Om det nu överhuvudtaget är viktigt att dela in människor i fack och sätta etikett på dem, men det är kanske oundvikligt, tyvärr.
En annan sak jag stör mig på är att det enda som tycks spela roll när man delar in folk i olika klasser (underklass, medelklass, överklass, whatever), är att den faktorn som tycks vara viktig är vilket jobb och vilken inkomst man har. Jag tycker det finns så mycket annat som spelar in; språk, kuturella preferenser, stil, intressen, allmänbildning med mera. Finns folk som tillhör de "fina" klasserna som har noll koll, uselt språk och ingen stil - som exemplevis min au pairfamilj, bosatt mitt på Östermalm, med "fina" jobb, "fina" utbildningar, "fina" namn - men ändå so lost och så intellektuellt andefattiga. Precis som det finns folk som har helt "fel" adress, efternamn och jobb men med grymt imponerande kunskaper om politik, litteratur, film, musik etc. Eller ta mina föräldrar - kommer båda från arbetarklassen, har pluggat runt fem år vardera på universitet (för bevare mig väl, inte kan man studera på högskola), har typiskt "medelklassiga" jobb och rätt usla löner (inte i närheten av vad de stackars gruvarbetarna tjänar) - men oh så tacksam jag är för allt mina föräldrar gett mig när det gäller språk, allmänbildning, kulturellt kapital, stil, kreativitet, åsikter med mera. Så mycket mer jag tycker att jag har rent intellektuellt än den snobbiga östermalmsfamiljen, trots att mina föräldrar antagligen tjänar kanske en fjärdedel av vad de gör.
Klart jag fattar hur viktigt det är med pengar, naturligtvis är det en viktigt faktor i hur ens liv blir - men det är inte det enda. Jag vet att barn som växer upp i arbetarklassen mer sällan läser vidare på universitet/högskola, men det behöver ju inte vara så. Det är ju inte direkt så att de som pluggar vidare är de enda som har chans att tjäna mycket pengar och därmed - tydligen - ha ett fabulous liv. Och - hm, jag vet egentligen inte riktigt vad jag ville säga med det här inlägget, mer än att en viss inkomst inte lika med en viss klass och bara för att man anses komma från en viss klass så behöver inte det säga någonting och varför ska man egentligen överhuvudtaget placeras i en klass så snälla, kan vi inte skrota hela klassbegreppet och prata om låg-, mellan- och höginkomsttagare istället och ta med alla de där andra faktorerna?
6 kommentarer:
visst gärna! klassindelning = dumt.Men du annis, då får du allt ta o sluta kalla mitt språk arbetarklass (som att det är lika med något negativt) då... hmpf! hehe:)
Jo jag vet att jag delar in människor ... men jag klarar inte av att höra folk säga "månan" när det heter månaden.
Och ja, pratar väl hellre "överklasspåk" än "arbetarklasspråk" om skillnad finns. Men jag skyller på mamma, har ärvt hennes språkfascistfasoner.
ttt inte skylla ifrån sej här inte...men morses är ett sådant fint litet ord;)
Morses är lite gulligt faktiskt.
Morses är ett jättebra ord! Använder det jämt :)
För mig är "klass" i betydelsen underklass-medelklass-överklass främst ett ekonomiskt begrepp, ett sätt att säga låg-, mellan- och höginkomsttagare men med den livsstil som vanligtvis (obs! inte alltid, håller med dig på den punkten) hör till den inkomstgruppen - kryddat med härlig ångest inbakat i orden; ingen vill ju vara varken under-, medel- eller överklass, för det är skambelagt alltihop (om vi generaliserar lite).
Vad gäller arbetarklass är det väl ett sätt att benämna den kultur som vuxit fram vid sidan av industrin och förvandligen från ruralt till urbant samhälle. Ordet kommer väl från 1800-tals-klassanalysen av att arbete = arbeta med händerna, tjänsteman = arbeta med huvudet; en ganska förlegad uppdelning men ett i högsta grad levande kulturarv. Gruv-Nisse tjänar lugnt mer än Bibliotikarie-Lisa, men det är den kulturella faktorn som gör honom till arbetarklass.
Det är mina två cent i alla fall (som är mitt nya svengelska favorituttryck).
Skicka en kommentar