onsdag 18 maj 2011

Nähä

En vit, medelålders man med makt är anklagad för våldtäktsförsök - och naturligtvis kommer anklagelser om att den utsatta kvinnan har hittat på händelsen. Lika säkert som ett brev på posten, eller hur det är man brukar säga.

Vad är det som gör det så svårt för vissa att fatta att våldtäktsmän kan vara hur som helst och ha vilket jobb som helst? Det finns liksom ingen mall som alla passar in i, dvs alla är inte socialt utstötta, konstiga typer.

Och ja, jag vet, det finns kvinnor som ljuger och anmäler saker som inte har hänt. De är dock väldigt få. Ska man tro media och internet är det 9 av 10 som ljuger - de som anmälde Julian Assange, Bjästa-fallet, Blondinbella, Cissi Wallin för att nämna några. Det är sällan det är tvärtom, att mannens trovärdighet ifrågasätts. Nu har vi ju oskyldighetspresumption, vilket innebär att den misstänkte ska ses som oskyldig fram tills en eventuellt fällande dom. Borde inte det också gälla för offret? Varför är det ok att hon smutskastas i media när mannen hålls bakom ryggen?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Tyckte även det var noterbart att i det i DN:s artikel framkom följande: "Förra justitieministern Elisabeth Guigou [även hon medlem i Socialistpartiet, min anmärkning], som genomdrev en lag som går långt i förbud mot ­publicitet före domslut kallade tv-bilderna från USA för helt sjuka.

– Kraften i de här bilderna av Dominique Strauss-Kahn, som inte tillåtits att raka sig, som var trött och inte korrekt klädd, det är ett angrepp på mänsklig värdighet, sade hon till radiokanalen Europe 1."

USA har sitt sätt att se på rättvisa och de regler som pressen har att rätta sig efter är annorlunda i USA än de är i Frankrike. Således är det en smula förvånande att f.d. justitieministern i Frankrike Elisabeth Guigou tror att franska seder och lagar ska vara allenarådande. Dessutom så ser väl den amerikanska ingen skillnad på franska kändisar och andra kändisar? Jag har sett mindre smickrande polisbilder på t.ex. Nick Nolte... Trodde de franska socialisterna stod för jämlikhet mellan folk? Men en del kanske är mer jämlika än andra?

Och sen det där svadan om att en bild (där Dominique Strauss-Kahn är orakad, trött och "inte korrekt klädd") ska vara ett angrepp på mänsklig värdighet? Eh, kom igen. Vilken verklighet lever de i? Dessutom är det inte så konstigt att de avslog borgensansökan med tanke på hur svårt det var för dem att komma åt Roman Polanski när han flyttade just till Frankrike...

S. sa...

En fråga som du kanske har koll på, finns det en oskyldighetspresumtion även i tryckfriheten? Dvs. är det ett lagbrott att på förhand skriva att en person är skyldig i en publikation med utgivningsbevis?

Eller ännu mer intressant, är det tillåtet att indikera skuld? Vad händer om personen är död vid publiceringen (nyligen aktualiserat med Bin-Ladin)?

”Varför är det ok att hon smutskastas i media när mannen hålls bakom ryggen?”

Hur skulle situationen kunna förändras. Vart ska man dra gränsen mellan ifrågasättande och smutskastande? Vem ska inte få smutskasta/ifrågasätta, anhöriga till den åtalade eller allmänheten? Ska media inte få skriva om ifrågasättande/smutskastande?

Situationen skulle bli ohållbar.

AnnaBanana sa...

Anonym: jag reagerade också på det där med mänsklig värdighet. Fransmän alltså!

S: Jag ifrågasätter inte huruvida media får ifrågasätta, utan varför det är så vanligt i just våldtäktsfall att kvinnan (offret) ifrågasätts och inte mannen (förövaren).

S. sa...

Tolkade det hela som en juridisk fråga eftersom oskyldighetspresumption diskuterades ovan.

Troligtvis hör problematiken med misstanke mot det potentiella brottsoffret ihop med bilden av sexualbrott, när ett händelsebelopp inte konfirmerar ens verklighetsbild så reagerar många kraftigt/missförstår.

Den enda förståelse för beteendet som jag kan förstå är om personen känner den anklagade, då har jag full förståelse för både upprördhet och starkt försvar av personen. Om det fungerar på samma sätt med gruppidentitet/politisk hemkomst har jag dock ingen aning om, kan dock tänka mig det. Politik gör förnuftiga personer till idioter.

Generellt sätt tycker jag att man ska vara väldigt försiktig att uttala sig i någonting man inte har en klar inblick i.

AnnaBanana sa...

S: Apropå jurdik, du ställde en fråga förut som jag glömde svara på. Om en tidning skriver att någon är skyldig och det sen visar sig att personen är oskyldig (eller rättare sagt, blir friad i rätten), kan han stämma tidningen för förtal. Om ett offer utpekas som icke trovärdig och det påstås att hon ljuger och hon senare får rätt i rättegången vet jag inte om hon kan stämma tidningen för förtal. Teoretiskt sett borde hon kunna göra det. Jag har dock aldrig hört talas om ett sådant fall, har du?

Jag kan också förstå att man väljer att ta en familjemedlem/vän i försvar, men då får man hålla det privat och inte vända sig till media.

S. sa...

Nej det har jag inte. Ett liknande fall var väl när Leif GW i Expressen skrev att en mordåtalad troligtvis var skyldig, att GW "inte kunde tänka sig att han var oskyldig" (citerar från minnet). Enligt Expressen skulle då den åtalade stämma. Vad som hände efteråt har jag ingen koll på.