söndag 29 maj 2011

Porr, horor och feminister - några tankar

Jag har precis läst ut boken Porr, horor och feminister av Petra Östergren. Boken kom 2006 och fick väldigt mycket uppmärksamhet, både negativ och positiv. Boken går ut på att ifrågasätta radikalfeminismens kritik av prostitution och pornografi och istället anta en mer liberal hållning gentemot dessa samhällsfenomen. Östergren har intervjuat ett antal (tror det var 13 som kom till tals i boken) prostituerade, eller "sexsäljare" som hon väljer att kalla dem, om deras erfarenhet av sitt sk "yrke". Man kan sammanfatta boken som en manifestation över människans fria val, att alla har rätt att göra vad de vill med sina liv och sina kroppar. Det är en intressant och tankeväckande bok och jag rekommenderar alla som är intresserade av feminism, kvinnors rättigheter och/eller prostitution att läsa den.

Jag har några - egentligen ganska många, men tar inte upp alla här - synpunkter på vissa av Östergrens teorier, analyser och argument:

För det första känns det inte lite fånigt att alla radikalfeminister framställs som hysteriska sexmoraltanter som värnar om den fina, rena kärleken mellan två människor i en parrelation. "[P]rostitutionsmotståndare utgår ifrån att kvinnors sexualitet är så naturligt kopplad till kärlek och intimitet att ingen kvinna frivilligt kan sälja sex" (s. 199). Eh? Hur drog hon den slutsatsen? Radikalfeminister är ju snarare kritiska mot t ex äktenskapet som institution. Att radikalfeminismen skulle kritisera prostitutionen för att de vill rädda heteronormativiteten - som snarare brukar vara föremål för kritik från dem - är så befängd att jag inte ens vet hur jag ska bemöta det. En raljerande ton mot radikalfeminismen i allmänhet är för övrigt genomgående i boken, vilket känns ganska omoget och onödigt. Vidare så verkar hon tycka att prostitution är en sexuell läggning, jämförbar med exempelvis homo/heterosexualitet. Jag förstår överhuvudtaget inte hur hon kommer fram till att det är en sexualitet. Hon verkar också tro att radikalfeministers kritik av prostitution handlar om den typen av sex är dålig, dvs att den sexuella läggningen är dålig, samtidigt som de anser att prostituion inte handlar om sex. Hon menar att där finns en paradox. Jag menar att visst, på ett sätt handlar prostitution om sex, men kritiken mot prostituionen handlar snarare om utnyttjandet av kvinnor, inte mot att det skulle handla om dåligt, omoraliskt sex.

Hon menar att det som händer "i pornografin är ju exakt samma saker människor gör med varandra utan en kamera närvarande (s. 36)" - därför är pornografi helt okej. Exakt samma sak förutom att det då inte är pengar inblandade. De människor som är med i porrfilmerna är skådespelare som får betalt för att ha sex. De skulle inte ha haft sex med varandra om de inte vore för att de gjorde det professionellt. Den lilla detaljen verkar Östergren glömma bort. Sen så kan man ju undra hur hon ställer sig till våldtäktsporr? Är det okej för att det skulle ändå skett om inte en kamera filmat?

De prostituerade kvinnor Östergren valt att intervjua i boken är alla positiva till sitt "yrke". Hon har medvetet valt att bara prata med kvinnor som säger sig ha en positiv bild av prostitutionen eftersom hon vill visa en annan bild än den som oftast visas i media. Hon kritiserar att i de texter som publiceras finns bara "ett begränsat underlag, en viss kategori prostitution och sexsäljare (s. 284)". Och så gör hon exakt samma sak själv.

De kvinnor hon intervjuar har alla "valt" att vara prostituerade. Genomgående i Östergrens bok handlar det om att prostitution är något som sker mellan två vuxna, samtyckande individer. De gör ett fritt val. Boken är uppenbart liberal i det att den inte överhuvudtaget ifrågasätter vad ett så kallat "fritt val" är. De intervjuade kvinnorna har alla prostituerat sig för att de behövt pengar. Visst, det gör vi väl alla - arbetar för att få ekonomin att gå ihop. Men vissa av oss har möjlighet att välja yrke mellan olika likvärdiga möjligheter - vi kan bli tandläkare, ingenjörer, lärare, sjuksköterskor etc. Andra får "välja" mellan två så kallade skitjobb eller mellan fattigdom och prostitution. Är det ett fritt val? Eller är det ett beslut? Frågan om varför de här kvinnorna är prostituerade förekommer inte. De är lyckliga horor, punkt slut. De gillar sex och är bra på det - och ingenstans undrar Östergren hur det kommer sig att de inte bara kan ha sex när de känner för det eftersom de nu gillar sex så mycket. Hon frågar aldrig varför de tar betalt för det.

Klart att fattigdom inte är bra men lösningen på det problemet är inte prostitution. Man kan inte ta bort ett dåligt fenomen med ett annat. Det är bara en kortsiktig lösning, inte en långsiktig.

Ett annat frånvarande problem i boken är det faktum att prostitution huvudsakligen handlar om män som köper tillgång till kvinnors kroppar, inte det motsatta. Det finns inget genus- eller maktperspektiv med alls. Östergren verkar tycka det är jättebra att det finns villiga kvinnor som kan tillfredsställa de stackars männens behov. De vill ju bara ha lite ömhet och närhet och vilken tur då att det finns massa kvinnor som vill ge det till dem, i utbyte mot pengar. Det är ju verkligen jättebra att det finns en tillgång och efterfrågan på det här sättet. Mannen vill ha sex och lite kramar, kvinnan vill ha pengar, ingen blir utnyttjad, alla är nöjda och glada! Det finns ingen som helst analys av varför det ser ut så här - hur kommer det sig att det oftast är kvinnor som säljer sina kroppar till män och inte tvärtom?

Slutligen så har jag en fråga till Östergren. Skulle hon kunna tänka sig att prostituera sig? Jag skulle aldrig i livet vilja göra det. Jag känner ingen som skulle vilja göra det. Varför skulle det då finnas så många andra kvinnor som faktiskt "vill" göra det? Även om det finns några få som verkligen, genuint vill sälja sin kropp för pengar så tycker jag att de får ge upp den rätten för den stora majoriteten prostituerade (89 %, sades det i en undersökning) som inte vill vara i prostitution.

6 kommentarer:

Lina sa...

Håller med till punkt och prickar, från början till slut.
Verkar vara en otroligt smart bok - not!

S. sa...

Vad jag känner att min eviga uppgift är att gå i polemik i ditt kommentarsfält...stay tuned antar jag...

Anna sa...

S: hehe, jag visste att du skulle kommentera!

S. sa...

Har inte läst boken därmed kan jag varken försvara/förkasta Östergren och hennes bok. Dock tror jag att en del i dina frågor beror på avsaknad av liberalt rättighetsperspektiv från din sida.

Således tänker jag inte ge mig in i total polemik. Förutom mot slutargumentet som inte håller. Det finns en mängd saker som varje individ både har rätt att göra och som de borde ha rätt att göra som varken jag eller du troligtvis vill göra – men det innebär inte att dessa aktiviteter borde vara olagliga. Att utgå från sig själv i både normativtmoraliska frågeställningar och lagstiftning är oseriöst och leder ofta till bigotteri. Regler, båda normativt sociala och lagstiftning har en och enbart en legitim anledning. JS Mill uttryckte det fint:

”friheten att inrätta sitt liv i överensstämmelse med sin karaktär; att följa sin egen smak, då man själv svarar för följderna, utan något hinder från ens medmänniskors sida, så länge man ej skadar dem, även om de skulle anse ens uppförande dåraktigt, förvänt eller oriktigt.”

Vän av ordning kan fråga sig om prostitution är ett resultat av ”sin karaktär” eller fritt val – mycket pga. prostitutionens hopblandning med en annan sakfråga, trafficking, vilket de facto blivit jämställt med prostitution i debatten. Trafficking är inte en fri handling utan resultat av fysiskt och psykiskt tvång, medan det prostitutionen kan ha sin grund i tvång – dock är det inte ett måste vilket innebär att prostitution inte är trafficking och vice versa. Vilket är en vanlig liberal utgångspunkt i diskussionen.

De flesta ser kvinnlig prostitution (för den publika diskursen skiljer mellan manlig och kvinnlig prostitution)som dåraktig, förvänt och oriktig eftersom de själva inte kan tänka sig själv och/eller kvinnor i deras närhet som prostituerade, därmed kan prostitution inte vara ett resultat av sin karaktär/fri vilja.

Vilket leder till ditt argument med fri vilja…Vad är fri vilja? Avsaknad av tvång? Om vi sträcker på argumentet med frihet/ofrihet; har sexmissbrukare som inte tar betalt en fri vilja? Om en man vet om att en kvinna är sexmissbrukare och har sex med henne, ska han då kunna åtalas? Eller är betalningen den enda faktorn som illegimiterar ett sexuellt möte med avsaknad av uttalat tvång?

Också intressant är varför vi envisas med att ha ett ensidigt könsperspektiv på prostitution som helhetsfråga när flertal studier visar att majoriteten av sexsäljare är män (http://blogg.aftonbladet.se/21909/2011/04/svensk-myndighetskontroll-feminismen-gar-mot-extremism-och-talibanism).

För övrigt, om man inte förstår rättighetsperspektiv så kommer man aldrig att kunna förstå liberalism. Exempel våldtäktsporr, våldtäkt kränker en individs självbestämmande/rättigheter, oavsett kameror inblandade.

Anonym sa...

bra skrivet anna! du har huvet på skaft till skillnad från PÖ

Anna sa...

S: för det första, att det är fler män än kvinnor som är prostituerade tar jag med en stor nypa salt. Nästan alla som köper sex är män, och nio av tio av de män som köper sex köper det av kvinnor. Rikspolisstyrelsen undersökte sexhandlen på Internet och hittade 417 prostitutierade som annonserade sina tjänster, varav 376 av dessa var kvinnor. När socialstyrelsen gjorde en liknande undersökning hittade de 304 prostituterade på nätet, 57 av dessa var män (statisitik från Handlar det om val?, en rapport från Kompetenscenter prostitution). Jag har förklarat tidigare på bloggen att jag intresserar mig för våldet mot kvinnor och jag tycker inte att jag ska behöva förklara det igen. Jag tycker prostitution är fel oavsett vem det är som säljer. Intressant är dock att den absoluta majorietetn köpare är män, oavsett om det är män eller kvinnor som är prostituerade.

Diskussionen om fria val är ett så stort ämne att det egentligten förtjänar ett eget blogginlägg. Jag tror inte att en sexmissbrukare har sex av fri vilja, precis som jag inte tror att en alkoholist dricker av fri vilja. Om en man eller kvinna har sex med en sexmisskrukare tycker jag inte att personen ska åtalas. Jag tycker inte heller att den som bjuder en alkoholist på sprit ska straffas. Det är definitivt att utnyttja någons svagare ställning och sjukdom, men där handlar det snarare om moral, inte om ett brott.

Jag tycker inte att prostitution är fel för att jag själv inte vill göra det - jag tycker det är fel för att det handlar om ett utnyttjande. Det är ett annat slags utnyttjande än alkoholism och sexmissbruk eftersom prostitution handlar om att övertala någon att göra något som den personen egentligen inte vill. Man tar betalt för en tjänst som personen annars inte hade gjort.

Däremot vidhåller jag att jag tycker det är intressant att vissa feminister kämpar så hårt för just kvinnas rätt att prostituera sig, när de aldrig i livet skulle vilja göra det själva.

Vad menar du med att jag inte förstår rättighetsperspektivet?