torsdag 26 maj 2011

Sånt jag irriterar mig på

Hur kommer det sig att i en diskussion om (mäns) våld mot kvinnor så är det alltid någon som måste säga "men män utsätts ju också för våld, varför pratar vi inte om det"? Gud nåde att man "glömmer bort" männen! Klart det inte går att fokusera endast på kvinnor, de utgör trots allt bara hälften av världens befolkning. Bara för att man pratar om våld mot kvinnor betyder inte det att man inte vet eller bryr sig om att män blir utsatta för våld. Skillnaden ligger i att våldet mot män är inte systematiskt och utbrett på samma sätt som våldet mot kvinnor är. Antalet män som våldtas eller säljs som sexslavar är inte i närheten av det antal kvinnor som utsätts den här typen av sexuellt våld. Det är ren och skär fakta, det borde inte vara så svårt att förstå då att kanske behövs ett större fokus på våldet mot kvinnorna. Det betyder inte att man tycker att våld mot män är okej. Våld är aldrig okej.

Och varför är det alltid någon som, om jag säger att jag vill arbeta mot våld mot kvinnor, tycker att jag ska arbeta mot våld mot män istället? Men gör det själv för i helvete! Varför ska jag göra det? Ska jag behöva göra allt själv eller? Jag vet vad jag vill jobba med och finns det någon som tycker att ett annat område är viktigare så får väl den personen ta tag i det själv istället för att stjälpa över det på andra.

Och varför är det alltid kvinnor som engagerar sig mot våldet mot kvinnor? (Jo jag vet att det såklart finns män som bryr sig och jobbar aktivt med det men det verkar inte vara så många.) Som min kloka vän Nina sa, att när det gäller rasism är det ingen som förväntar sig att endast de som utsätts för rasism själva ska motarbeta det. Men när det gäller sexism, våld och diskriminering mot kvinnor, då ska tydligen kvinnorna dra hela lasset själva.

3 kommentarer:

Nina sa...

Oh, jag gillar att jag omnämns som din "kloka vän" :D

i övrigt: word!

Xiao sa...

Rasism är mer öppet och våldet mot kvinnor är så undangömt, de som inte drabbas ser sällan det och kvinnor som har drabbats känner en skam och beskyller sig själva.

De som blivit rasistiskt behandlade talar gärna om det och det skrivs om deras upplevelser i media.

Kvinnor som blivit utsatta av den här sortens våld talar ofta ut till andra kvinnor, jag tror seriöst inte många vet hur jävla mycket det påverkar en person och hur jävligt det är.

Alla kan ju relatera till rasism, både män och kvinnor men tror seriöst många män inte förstår hur det är att vara den fysiskt svagare parten, hur underlägsen man känner sig i vissa lägen. Hur mycket motstånd man än gör så är man inte lika stark. Jag tror helt enkelt inte de kan sätta sig in i situationen.

Såg en film häromdagen där det var en scen med ett våldtäcksförsök och jag nästan spyr för jag mår så illa och W säger att det bara är på film ju. De kan inte relatera.

Säger inte att det är rätt eller fel men det är kanske därför de inte engagerar sig, de kan inte förstå till fullo liksom.

AnnaBanana sa...

Nina: såklart jag kallar dig klok, du är ju det!

Xiao: ja, du har en poäng där.