fredag 16 december 2011

Nej, det är inte särskilt synd om männen

Igår var jag på en debatt i Lund, med namnet Är det synd om mannen? Jag var beredd på att bli provocerad och förbannad men det var en förvånansvärt sansad och vettig debatt (eller snarare samtal, med tanke på att panelen i princip tyckte likadant).

Några oliktänkande fanns det dock i publiken, bland annat Pelle Billing. En grej han sa gjorde mig väldigt irriterad så jag måste skriva av mig om det här. Han pratade om att visst, det finns väldigt många män i toppen av samhället men också väldigt många i botten (flest män som är hemlösa, alkoholister, etc) och därför kan man inte prata om att det finns en könsmaktsordning för män råkar lika illa ut som kvinnor.

Det är nog ingen som förnekar att män i hög grad mår dåligt - MEN: det finns en skillnad. När man pratar om kvinnor som far illa handlar det om det våld som kvinnor utsättas för av män (sexuellt våld, misshandel, prostitution, trafficking, trakasserier etc etc) medan det män utsätts för inte begås av kvinnor. Självklart finns det män som misshandlas/våldtas av kvinnor men det är en oerhört liten mängd jämfört med det omvända. Och när män utsätts för våld är det oftast av andra män, inte kvinnor. Därför tycker jag definitivt att man kan prata om att det finns en könsmaktsordning. Dessutom tänker jag att många av männens problem bottnar i könsrollerna - som ju är en produkt av könsmaktsordningen. T ex att män inte ska visa känslor och därför har svårt att hitta ett sätt att få utlopp för ångest etc och då tar till alkohol eller annat.

Visserligen ska man inte jämföra varandras helveten, men jag tycker personligen att det fysiska, psykiska och sexuella våld som kvinnor utsätts för är värre än det många män utsätts för. Antagligen för att det är en annan människa som inkräktar i och kränker ens mest privata sfär vilket det inte är i männens fall.

Jag tror inte att det finns fler män i "botten" än vad det finns kvinnor, snarare tvärtom. Däremot finns det definitivt fler män än kvinnor i toppen.

3 kommentarer:

maja sa...

Intressant debatt.
Jag tror att det finns fler män (än kvinnor) som känner sej uppgivna inför sitt eget liv, som inte vet hur de ska komma vidare. Av dem är det nog många som tar till alkohol, droger, tar sitt liv eller bara ger upp och "flyter med". Men det har ju ingen (direkt) koppling till våld och hör eg inte alls till samma diskussion som våld mot kvinnor och könsstrukturer (eller kanske lite, för att det varit så "lätt" för män förr och nu är det inte det längre och det kanske ruckar på deras världsuppfattning, eller nåt, inte vet jag...). Bara en tanke om vad det handlar om när man pratar om män på botten...har en känsla av att kvinnor (inte alla såklart) har lättare för att ta i och ta sej vidare. Men som sagt, har inget direkt att göra med våldsdebatten.

Anna sa...

Samtidigt så tror jag att både män och kvinnor mår dåligt och blir utsatta pga de könsroller vi har, därför tycker jag att det finns en koppling till könsstrukturer. Det är också könsrollerna som gör att män och kvinnor råkar illa ut på så olika sätt.

maja sa...

Det tror jag med, absolut!