Några tankar om Lost

Jag har sett hela första säsongen av Lost och några avsnitt på andra säsongen. Nu är det dags att delge mina åsikter om den här tv-serien.

Egentligen förstår jag inte varför jag tittar på Lost. Det är en serie av machomän för machomän med machomän. Lost handlar om ett gäng emotionellt handikappade testosteronstinna män med daddy issues, macho issues och hero issues. En avsnittstitel som sammanfattar seriens innehåll rätt bra lyder: "All the best cowboys have daddy issues". I princip varje diskussion mellan två manliga karaktärer slutar med en snoppmätartävling. Testosteronhalten blir emellanåt en aning påfrestande och som en av karaktärerna säger; "jag har fått nog av manliga sammandrabbningar" - couldn't agree more.

Lost handlar om en grupp människor som överlever en flygkrasch och hamnar på en ö. Ledaren - och huvudkaraktären i serien - för denna grupp är en av de mest okarismatiske, tråkigaste och menlösaste någonsin i tv:s historia. Han har extrema daddy issues, problem med relationer till det andra könet, feta hjältekomplex och tror att han kan rädda världen. Med andra ord, en extremt irriterande figur som är oerhört typisk för hur männen i Lost gestaltas.

Kvinnorna då? Jo, det finns några stycken, de flesta reducerade till att vara bifigurer eller föremål för romantiskt intresse för männen. Det finns en sk "stark kvinnlig karaktär" - det ska ju alltid finnas en i varje serie för att visa att minsann, vi är genusmedvetna och har faktiskt kompetenta kvinnor som är lika "coola" som männen. Tänka sig! För att ytterligare visa hur serien bryter mot könsrollsnormerna är den starka kvinnliga karaktären kriminell - dock en väldigt mesig sådan utan stake. Och självklart har denna starka kvinnliga karaktär inte daddy issues utan mommy issues. Så mycket för det könsrollsnormsbrytandet.

Det är stort fokus på bromance i serien, dvs relationerna mellan de manliga karaktärerna. Viss womance finns också fast den är sällan problematisk eller intressant - det är enbart männens vänskapsrelationer som har gjorts mångbottnade och komplicerade. Romance förekommer men i alldeles för liten mängd. Det är ytterst lite snusk förutom några kyska kyssar - mycket tråkigt tycker jag.

Trots denna kritik fortsätter jag ändå kolla på Lost. Varför? För att det är en väldigt spännande och välgjord serie som trots sin machoism får mig att plöja avsnitt efter avsnitt. Jag måste ju få veta hur det går för alla och vad det är som egentligen pågår på den där ön.