Våga vara glad

Jag har fått ett jobb jag verkligen verkligen ville ha och jag är jätteglad för det (och samtidigt en smula skräckslagen eftersom jag hatar att göra nya saker jag inte har koll på). Äntligen har jag lite flyt efter vårens resultatlösa jobbsökande. Dock har jag svårt att helt glädja mig åt det nya jobbet för jag tänker att någonting kommer hända. Något som tar jobbet ifrån mig. Då är det lika bra att jag inte glädjer mig för mycket så blir inte besvikelsen lika stor sen. Så här resonerar jag nästan jämt när något bra händer. Jag vågar inte glädja mig fullt ut för att vara förberedd om något dåligt händer. Detta gör jag trots att det inte fungerar, jag blir ändå alltid jättebesviken om saker och ting inte går som jag vill. Himla onödigt att gå omkring och oroa sig i förtid men jag vet inte hur jag ska sluta med det. Jag önskar att jag kunde tillåta mig själv att bara vara glad, varför ska det vara så svårt?