fredag 9 september 2011

Våga vara glad

Jag har fått ett jobb jag verkligen verkligen ville ha och jag är jätteglad för det (och samtidigt en smula skräckslagen eftersom jag hatar att göra nya saker jag inte har koll på). Äntligen har jag lite flyt efter vårens resultatlösa jobbsökande. Dock har jag svårt att helt glädja mig åt det nya jobbet för jag tänker att någonting kommer hända. Något som tar jobbet ifrån mig. Då är det lika bra att jag inte glädjer mig för mycket så blir inte besvikelsen lika stor sen. Så här resonerar jag nästan jämt när något bra händer. Jag vågar inte glädja mig fullt ut för att vara förberedd om något dåligt händer. Detta gör jag trots att det inte fungerar, jag blir ändå alltid jättebesviken om saker och ting inte går som jag vill. Himla onödigt att gå omkring och oroa sig i förtid men jag vet inte hur jag ska sluta med det. Jag önskar att jag kunde tillåta mig själv att bara vara glad, varför ska det vara så svårt?

4 kommentarer:

Sköna Helena sa...

Nej, unna dig att vara glad! UnderbaraClara skrev så himla bra om det där och jag tänker ofta på det:
http://www.underbaraclara.nu/189812/2011/02/15/ta-ut-gladjen-i-forskott/

Så: STORT STORT grattis! Och pepp pepp pepp!
Kram

Anna sa...

Jag tänkte faktiskt också på det inlägget. Jag önskar att jag var mer så för man tjänar ju ingenting på att inte vara glad. Jag skall jobba med detta:)

tack tack!

kram

Lina sa...

Grattis! (du får berätta mer sen, vad det är för nåt). Men iaf så måste jag säga att det är nåt jag också börjat inse; att det inte går att förbereda sig på nederlag, man blir ju lika ledsen ändå. Bättre att vara glad så länge det håller! (Sen kan jag inte förstå riktigt vad som skulle kunna hända i det här fallet)

AnnaBanana sa...

Lina: logiskt sett kan det egentligen inte hända nånting men du vet det här med att tänka logiskt... det är inte alltid så lätt.